Om jag inte skriver i min lilla dagbok (bloggen förstås!) någon dag blir jag nästan stressad. Det finns nämligen så enormt mycket som jag vill dokumentera och dela med mig av. Först ut blir sagan om Baby!
De motorcyklar vi haft på senare år har varit för tunga och höga för mig, speciellt eftersom diskbråck och bäckenskador påverkar hur lätt det är att sköta en stillastående mc... Men nu har Baby hittat hem! Jag förstår att ni som följer bloggen för att läsa om pyssel tycker att detta är off topic, men hon gör mig så glad! Bättre än att hitta en intakt Saini Salonen på loppis till och med! ;-)
När jag skulle provköra Baby var jag rädd att hon skulle vara obekväm och ha för stark motor, men det var inga problem. Jag kom i stället på mig själv att bli alldeles lycklig av att köra och tänkte "Wow, vilken liten baby!". Så när priset blev det rätta och min man godkände henne, då blev jag så där löjligt glad som jag blev i min första mc. Baby tog en stor plats i mitt hjärta direkt!
Inte min Z750 "Tyra", men väldigt lik. |
Det känns lite konstigt att kombinera intresse för mc och pyssel. Men jag är övertygad om att jag inte är ensam därute! :-)
Jag känner mig så enormt tacksam över allt jag har nu. Familjen, som jag har ork med igen är viktigast. Barnens behov är tämligen tillgodosedda för tillfället. Min kropp fungerar hyggligt. Våra resor ger energi. Kolonin och skapandet har gett mig så mycket frid och glädje. Jag har haft möjlighet att tänka på mig själv och mina egna behov har kunnat få ta plats. Jag är bättre på stresshantering och väggen är inte lika nära och hög längre. Just i detta nu finns det knappt något mer att önska av livet. Det duger helt enkelt. Och jag hoppas kunna fortsätta på detta spår ett tag till. :-)
Nu blir det åter fokus på skapande!
Marblecam, den märkligaste fotoappen hittills |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Din mening ger mig mening! En rad gör mig glad! Tackelitack! :-)