2012-01-29

Har du pimpat din låda?


På Sanibel Island, där vi tillbringade 4 nätter och lika många dagar, var cykelturerna en höjdpunkt. Stränderna var fantastiska, och villagatorna likaså. Och så sattes fantasin igång big time! Varför har inte alla i Sverige målat på sina brevlådor? 


Eller dekorerat dem med snäckor och stenar?

Och varför har inte fler en delfin att få posten i (och en delfinrumpa att hämta den från)?


Tyvärr tog jag inte så många bilder, men några till hittar jag kanske bland alla de kort som togs. Fram till dess kan man ju alltid hålla koll på Sanibel mailboxes. Jag lovar, enbart de är värda ett besök på ön. :-)

Och i trädgårdarna fanns det enormt mycket utsmycknar, varav en del gick att njuta av. På bilderna ovan försökte jag till exempel fota den höga ställningen där färglada vinflaskor var placerade på ett smakfullt sätt. Det skulle jag vilja ha i min trädgård! 


Och den här stocken från havet var riktigt dekorativ. Men som mycket annat bör det ses på plats.

Lite fler bilder från lyxiga, lugna Sanibel finns här. Vi bodde på Seaside Inn, där vi hade en liten lägenhet med havs- och poolutsikt. Rekommenderas! 

2012-01-28

Bildligt talat



Jag är en troligtvis obotlig ifånnörd. Allt är så lätt med den. Appen Framtastic är min senaste kärlek.

2012-01-27

Matad med färg

 

Alla ni andra som gillar färg; vad tycker ni om amerikanska bakverk? Sugen? 


Det fanns både stort och smått i hyllorna... Men mest stort. Till exempel var ju de små väldigt många...


Och allt fick dotterns för länge sedan uppätna födelsedagstårta att se blek ut i jämförelse.


Så här såg mina frukostar ut för det mesta under resan, plus kaffe då förstås också. Trots generösa och allmänt feta bufféer är det färgen i frukten som lockar mig mest. Undra om färgen är naturlig förresten... Och om den legat länge i sockerlagen... Men är det semester så är det! (Och ja, jag längtar efter nästa resa! :))

2012-01-26

Semestern började med...


Eftersom våra väskor kom till Florida två dygn efter oss blev vi tvungna att shoppa lite nödvändigheter. Medan de andra kollade på sandaler, tandborstar och underkläder råkade jag hamna, (fastna skulle en och annan påstå), bland garnerna. Och sen var semestern räddad. :-)


Och väl hemkommen, men en extra resväska, kunde jag inse att minst 10 par handledsvärmare virkats fram i Florida. Jag har inte haft melerade garn tidigare, så jag testade hur det funkar. Det blev lite hur som helst. Ganska kul.


De första garnen jag köpte var mörka. Sen blev de ljusare och ljusare. Så kändes det, det blev sommar.


Här provar jag en nygjord medan min man koncentrerar sig på vägen.

Och nu ligger de nedtryckta i en kartong här hemma och väntar på bättre tider.

2012-01-25

Stor, större, störst!


Efter att ha virkat handledsvärmare i varmare Florida, som ligger i landet där allt är stort, större eller störst (ja, nu vet jag att det verkligen är så!) satte jag glatt saxen i några av de plagg som inte klarade resans slitningar. Klippa sönder trikåplagg, t-shirtar och leggings, är ett finfint pyssel. En knapp centimeter breda formar de sig nästan till garn av sig självt. Väldigt billigt garn dessutom. Med lite historia.

Byta bilsätet eller poolkanten mot soffan hemma var inte lika lätt som att byta garnet mot trikån. Och så sakteliga börjar det forma sig en ny, luftig matta.

Och nu kommer vi till det största. Ser ni virknålarna? Den minsta är den som tidigare var störst! Under virkningen har jag varvat med de olika virknålarna, beroende på om varvet behövde bli större eller mindre, och så lägger jag till tillräckligt många nya maskor för att mattan ska bli platt. Förstås.

2012-01-24

Vattentema och minneskarta





Det var inte dumt alls att åka till Florida! Sitta vid en pool och virka handledsvärmare - finns det något bättre? Jag återkommer senare till detta. Men som svar på frågan, det jag uppskattade allra mest där, det var nog ändå naturen och djuren.



Fiskmåsar matades i solnedgången på USAs bästa strand; Sarasota.











Utsikt från hotellet i Jupiter.
Sanibel Island - det mest lyckade stoppet, rekommenderas varmt! Vi kunde gå på stranden, nästan ensamma, och titta på fåglar och leta fina snäckor. Och vi kunde till och med cykla runt på ön, något som inte tillhörde vanligheterna. Gå och cykla!



Och det sämsta med Florida, om du frågar mig, var Magic Kingdom. Blä! Roligast hade jag när vi skulle lämna det och skulle försöka ta den klassiska bilden.


Här är min och dotterns sammanfattning av resan i ord. Jag återkommer!

2012-01-21

Lyckad eller lycklig?

Även om det inte har märkts så mycket, så har jag faktiskt haft en bloggsemester, vilket i det här fallet betyder att jag har varit på riktig semester, i värme utomhus, långt borta där solen typ alltid skiner. I stället för inne i bloggvärmen. Jag har skapat mig distans och perspektiv, inbillar jag mig i alla fall. Jag har inte haft semester vad gäller det skapande, men just nu påverkar jetlaggen mig, så skapandet skriver jag om senare. Nu blir det andra bullar!

Dagens funderingar handlar om VARFÖR BLOGGAR JAG? Min govän ska få besök av en journalist angående sin blogg, och det känner jag för att spinna vidare på själv. För varför bloggar jag egentligen?

För mig handlar bloggen om att sjunga långsamhetens lov. Det är en form av eskapism, där endast sådant som känns bra tillåts ta plats. Navelskådande. En ny skön värld. Det är också en protest mot det moderna samhället, där allt ofta handlar om prestation, hög fart, perfektion, konsumtion, mode... Där miljön inte sätts i första rummet. Där individens behov ofta sätts på pottkanten för att ge plats för profit och skit.

Att blogga är också att ha ett alterego i tillvaron, ett sådant som går inåt för att anpassa sig till individen i stället för till samhället. Livet vi lever, med stress, krav, statustänk etc gynnar möjligtvis vissa personer, de som leder företag och har profit som en måttstock på en lyckad tillvaro. Men, handen på hjärtat, är det att vara _lyckad_ som är viktigt? Egentligen?

I bloggosfären är vi många, som av olika anledningar, för en stund då och då, bejakar en kär och viktig del av oss själva. Vi umgås, vi beundrar varandras skapelser, vi visar vår uppskattning, vi söker själsfränder, vi söker bekräftelse på att det vi gör, tänker, uppskattar, prioriterar, presterar - trots att det inte alltid följer samhällets normer och värderingar - duger. För duger, det gör vi!

Men allt som oftast går vi människor i fällan att tro att vara LYCKAD är det samma som att vara LYCKLIG. Men vem bestämmer vem som är lyckad? Som jag brukar säga: HELLRE LYCKLIG ÄN LYCKAD! För är det inte, trots allt, DEN SOM ÄR LYCKLIG, ÄR OCKSÅ VÄLDIGT LYCKAD!

Många av oss som lämnar den grå vardagen för att skapa oss en blogg, en tillvaro som vi trivs bättre med, har mött diverse bekymmer i det vanliga livet. Det kan handla om svårigheter som relationer, sjukdomar, ekonomisk eller social utslagning, utanförskap och allt möjligt annat. Men i bloggen får vi vara dem vi vill vara, ägna oss åt det vi vill ägna oss åt - och duga precis som vi är! Och tröttnar eller misslyckas vi, då är det ju helt ok det också. För vi väljer själva fokus. Vi bestämmer själva.

Lever jag då som jag lär? Nä, det gör jag inte. Jag har ju till exempel shoppat i Florida, konsumerat engångsförpackningar i mängder. Flugit. Belastat jordklotet... För att uppleva andra kulturer, fly kyla och mörker ett tag, umgås nära familjen och lämna måsten, möten och pappersjobb ett tag gör mig lyckligare. Faktiskt. Att inte ha ett överjag hängande över mig som säger att det är fel att ha det bra gör mig också mer harmonisk.

Men vart har bloggandet lett? I mitt fall leder det till att jag ger mig tid att återuppta det kreativa spåret i mitt liv. Det gör mig så gott, så gott. Under ett drygt decennium har jag försökt passa in i en annan mall, en mall som varit så stressande och full av måsten att jag hamnade i ett utmattningssyndrom. Det var ju dumt. Eller så var det riktigt bra, för annars hade jag ju knappast upptäckt bloggosfären och återupptäckt min egen skaparlusta.

Vart kommer bloggandet leda sen? Ingen aning! Men, jag känner att det är viktigt att försöka hålla det kravlöst och prestationsfritt, att fortsätta visa misslyckanden och avvisa konkurrens och missunnsamhet. Vi är ju som vi är och visst faan duger vi alla som vi är innerst inne, de som vi är om vi skalar bort det som vi inte mår bra av. Nu gäller det att fortsätta hålla bloggen så fri som möjligt från sådant som samhället försöker att få oss till: konsumera, slösa, prestera, göra karriär, slita i ett allt högre tempo. Det måste få vara som det är och bli som det blir. Önska mig lycka till!

Det finns ju förresten en dam som framför liknande tankar på ett föredömligt sätt, och som dessutom skapar en bitvis stressig, och mycket framgångsrik karriär på det; Underbara Clara och hennes ljuvliga reflektioner. Hon står för girlpower hon! Själv väljer jag att inte gå ut med mitt namn. Varför, jo, det kan alltid ses som något negativt hos någon framtida arbetsgivare eller någon bitter representant för samhället. Knasigt, för inte borde man behöva vara rädd för att vara den man är och duga så bra precis som man är inte!

Power och bloggkramar till er alla som är som ni är och vågar stå för det!

2012-01-17

På väggen


Här hänger en donna och betraktar betraktaren med en skeptiskt nyfiken blick. Hon skapades av oljekritor under HHs högstadietid. Kolla halshänget. Roligt att dottern fascinerades över att det var jag som som målat henne när hon såg den hos mormor. Det var fint att få ägna sig timmar åt att teckna och måla under skoltid. Blir allt lite sugen.


Här är då Manets original, om än suddigt. Hon har en mer flirtig min tycker jag. Nu kastar de sig ut i molnet och evigheten tillsammans. ;-)

2012-01-14

Reklam


Nu var det dags för lite reklam för beklädnadsaffärer. Först ut är Carlssons i Mörbylånga. Behöver ni komma i kontakt med dem ringer ni 5. De andra är inte så tokiga de heller.



Men Rytterkvists är jag inte helt förtjust i, det är alldeles för långa telefonnummer dit.


Och mina färgglada nitade galongalgar har fått sällskap av två svarta, nyligen donerade av svärfar.

Det här är en liten del av min galgsamling, och de finaste låter jag så klart hänga framme. En liten enkel detalj i hallen som faktiskt förgyller tillvaron lite, för mig åtminstone. Men jag har inte fått så många positiva kommentarer om dem, så jag antar att jag är ganska ensam om att tjusas av dem. När jag letar efter souvenirer från resor är den här typen av galgar hett eftertraktade.

2012-01-12

Plundring


Det uppskattas att plocka undan julen. Speciellt gick de mindre polkagrisstängerna åt. De större är av lego, skapade av dotter. Men vad hänger de i? Jo, lampsladd som virats in i krullat presentsnöre! Så busigt det kan bli!


Själv så har jag fortsatt att använda överblivna tapeter och diverse kartonger har blivit stärkta och speciella. Nu finns det kartonger att stoppa pyntet i.

Och så måste ju det fådda julgodiset ätas upp förstås! Asken är väldigt fint vikt. Jag ska försöka att lära mig hur sinom tid.

2012-01-08

Revolution inom legomattebranschen!


Inte för att det syns speciellt bra på bilden, men idén är på einstein-nivå. Nästan.

Dottern önskade sig en ny, stor legomatta. Jag önskade göra mig av med ett stycke vit plastad frotté. Jag ville inte klippa en cirkel, alltså gjorde jag det inte heller. Så nu har vi en rektangulär legomatta med en blank, slät ovansida och en ljuddämpande frotté på undersidan. I dragskon löper ett loppisfyndat glatt band och förutom i hörnen så kan man greppa det i de öppningar jag lämnade på sidorna. Och hänga upp den på samma sätt som mattan som skymtar i bakgrunden.

Riktigt lyckat så här långt! (Och jag antar att ungarna kan spilla på det utan att olyckan blir allvarlig! ;-))

2012-01-06

Retrofynd


Visst är det väl ett vackert tyg?!! Retroblommorna i grönt, gult, orange och rött, med zentangelkänsla över sig föll jag för direkt, men funderade på att inte köpa det eftersom jag har mycket tyg redan.

 


När Sysslan hittade ett fantastiskt Marimekko-tyg för en tia (Kaivo) slog jag ändå till på hennes uppmaning att göra det. Lite tröstshopping... .-) Och när hon senare erbjöd mig ett byte hade jag hunnit fästa mig så mycket vid det att det kändes väldigt svårt... Vi får väl se vad det blir av det. Känner någon där ute igen mönstret förresten?

2012-01-03

Smickrad!

Jag blir så glad att några av er som kommer hit länkar till mig!

http://krimskramsan.bloggplatsen.se/ Sanna, välkommen hit! Jag ska lära känna din blogg bättre. Kul att du ger mig möjligheten att upptäcka den!

http://tygochotyg.blogspot.com/ Tänka sig att du har hittat till mig, och dessutom länkar tillbaka! Du är en pålitlig pysselkraft!

Hoppas att allt är bra med dig Erica! http://ericastygverkstad.blogspot.com/

Och så du kära http://www.sysslan.com/, du har en alldeles särskild plats du!

2012-01-01

Test med ev logga





Ok, jag erkänner att det här inlägget inte är ett inlägg, bara ett snabbt och smidigt sätt att få in bilder på bloggen, i stället för att rensa picasas webbalbum. Här slänger jag in skit som borde vara någon annanstans alltså. :-)
Kanske gillar du:
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...