2011-11-19

Zentangel

Efter olyckan var jag inte värre skadad än att jag kunde virka, men garnet var nästan slut, så jag kunde inte fortsätta med mina pågående projekt. Barnen och jag ägnade oss åt papperspyssel och när jag sökte efter tips på vad man kan göra med papper hamnade jag av en slump på information om klottertekniken zentangel. Det visade sig vara en lämplig (hoppas jag!) sysselsättning om man har en hjärnskakning.


Min första blev kanske bäst, för om man ber någon tolka bilden så kan man få riktigt spännande tolkningar. Vad ser du?

Här ser man att jag utgått från mönstret på en tapetbit. Bläck fungerade också, när barnen ville ha filtpennan.


Här har jag själv haft bilder i huvudet som jag har gjort mer abstrakta. Jag tycker att mina tankar om motiv gör dem tråkigare.


Ett exempel på att man kan ha ett ansikte i bilden och göra vad man vill med det.


Lapparna är så små, bara några cm och lätta att slarva bort. Himlans trevligt att kunna fota dem.

Jag gillar verkligen att klottra så här. Att se motiven sakta växa fram, för att sedan kunna tolka fritt. Ett perfekt sätt om man vill återuppta tecknandet. Undrar förresten om klottrande är en vanlig skada efter olyckor?!! :-)

1 kommentar:

Din mening ger mig mening! En rad gör mig glad! Tackelitack! :-)

Kanske gillar du:
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...