Jag vet exakt hur vasen, om den hamnade under mitt beskydd, skulle få framleva sitt fortsatta liv.
Först skulle den trona på mitt altare:
Läääänge. Det enda som skulle placeras i den skulle möjligtvis vara torra grenar eller annat som inte riskerar att skada den.
Sedan skulle den få gå i arv. Antingen till dotter om intresse finns, eller till någon som förstår att uppskatta den. Den skulle få ett långt och mycket bra liv!
Och om du nu blir väldigt mycket mer förtjust i alsterforsvasen än jag (vilket väl är omöjligt!) så ska du delta i tävlingen hos Retrolyckan (Bara namnet retrolyckan inger ju hopp! =)). Annars får du gärna önska mig lycka till! :-)
(Och visst är Retrolyckans bilder på vasen en njutning i sig!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Din mening ger mig mening! En rad gör mig glad! Tackelitack! :-)