Hundkex och en liten historielektion

Länge trånade jag efter gardiner i detta mönster; Hundkex av Maija Isola. Isola är ju fru Marimekko herself, hon har designat många tyger för företaget (cirka 500!) och var, enligt Wikipedia knuten dit mellan 1951 och 1987. Och jag tror att jag älskar alla hennes mönster. :-)

Hundkexen är dock från Borås Wäfveri och "Linje Hemma". Linje Hemma bildas 1967-68 genom att Gamlestadens och Mölnlycke-Tuppen går ihop med Wäfveribolaget. 1972 blir namnet Borås Wäfveri.
 

När man försöker förstå allt genom att leta fakta på nätet kan man bli förvirrad eftersom så många uppgifter står mot varandra, så ta allt med en nypa salt! Jag har hittat en uppgift om att Linje Hemma upphörde 1997, vilket då torde betyda att Linje Hemmas tyger kan komma från 1967-1997. Intressant! (Och icke att förväxla med Sampes Linnelinjen för Almedahls från 1955-...!)

När jag inte längre orkade hoppas på att hitta hundkexen på någon loppis bestämde jag mig för att köpa dem över nätet. Och vad tror ni hände dagen efter? Jo, jag hittade två längder i röd/orange för en tjuga på en lokal loppis! 

De röda fick vara julgardiner i köket (glömde att fota...) och de gröna Hundkexen får agera draperi i vardagsrummet, trots dess linnestruktur. Upphängd är den i alla fall på en smidesgardinstång köpt på loppis den också för kanske 35:-. 

Lånad bild på Hundkex i rött/orange

Ju fler äldre textilier jag omger mig med i hemmet, desto svårare har jag att uppskatta nyare tyger. Men de kan jag å andra sidan klippa friskt i. 

Och jag har gått från att inte ha gardiner i hemmet, till att byta gardiner ofta och dessutom ha draperier där det är möjligt. Textilier på väggarna i stället för tavlor. Och det gillar jag. Nu måste jag nog se till att fota förändringarna ibland också. 

(Och med tanke på att denna blogg har fått 30 000 klick känns det som att jag kanske borde höja nivån på den lite. Men, njä, bloggandet ska i första hand vara för min egen skull och opretentiöst, även fortsättningsvis...!)  

Nya tyger! Bör tvättas på rätt sätt.

Jag har otroligt mycket fina tyger att visa upp, och måste absolut uppdatera mitt Tygotek med både info om olika tyger och med bilder. Någon gång. 2013.

Igår hade jag besök hos sjukgymnasten och i närheten finns några loppisar som självklart förärades med ett besök. En del av de som jobbar på loppisarna känner igen mig nu och vet att jag är intresserad av tyger. Senast jag kom in på en av dem hälsades jag välkommen med orden: "Vi har halva priset på textilier nu!".

Den gången hittade jag dock inget och lämnade, för en gångs skull loppisen tomhänt. Igår möttes jag ånyo med ett leende som sade: "Vi har lite nya tyger nu!".

Återigen gick jag tomhänt från tyghörnan, men fick frågan om jag hade lust att titta bland de tyger som inte hade kommit ut i butiken ännu! En tygsamlares dröm förstås!

Det som gladde mig mest var några meter oanvänt tyg med märkningen kvar: Wäfveribolaget Borås Cotton. Nu har detta dokumenterats, och det skall strax tvättas. 60 grader rekommenderas i och med att det (med största sannolikhet) är ett bomullstyg där färgerna kan behöva fixeras. Kanske tvätta en liten bit först, för säkerhets skull.

Nu snurrar Göta Trägårdhs Rapid (till vänster på bilden, men syns bättre här) i maskinen. Hoppas att det klarar 40 grader bra, det har tvättats tidigare. (Jepp, maskinen är klar och det är mycket fint i färgerna fortfarande!)

Påslakanstygen till höger på bilden har jag bytt till mig. Underbart bra byte! De ska bli ett lapptäcke tror jag. Eller ytterligare ett kuddfodral av lappar kanske?

Ett tyg som jag har haft länge, men som jag inte tänker behålla (jag rensar ut alla barntyger jag har nu) är detta disneytyg från 70-talet. Nu har jag fått reda på att det är i viskos (tidigare kallat rayon) och ska tvättas i tvättpåse, annars blir det lätt tvättränder. Det har andra spännande egenskaper också, till exempel att de behåller färgen bättre än bomull. Och så är det tillverkat är fibrer från träd!

Vi som håller på med äldre textilier bör verkligen ha koll på hur de ska tvättas, det är lätt att de förstörs annars. Jag har till exempel förstört två fina dukar i nyskick, där färgerna inte hade fixerats, genom att handtvätta dem. Inte roligt. Roligt är det däremot att lära mer om olika kvalitéer. Jag lär få anledning att återkomma till detta!

Sånt som fascinerar mig med retrotyghandeln

Bilden här, är den inte så spännande? Men hallå, den visar ju ett fantastiskt lakan i bästa, mjukaste kvalitén, fritt från tillverkningsgifter!

"Nähä, jaha, var det inte tillräckligt fint för att sy av? Inte ens till lappar? Ojdå, det såg jag inte. Jaha, det är mer slitet i mitten, till vänster på bilden. Ojojoj, får ett lakan inte se ut så när man skapar av det? Skulle bilden ha varit tagen på närmre håll? Ska retrotyger se nya ut? Jaha, tycker du det? Ursäkta mig, men jag har väldigt svårt att förstå detta! Finns det bara en sanning menar du?"

Själv har jag inte problem med att ta tillvara äldre tyger. Man tar ju vara på det man kan ta till vara på och använder resten på något annat sätt? Och gillar man inte äldre textilier med en historia, varför köper man inte nya då? Och om ett tyg som säljs inte beskrivits med ord som "i perfekt skick", "som nytt" eller liknande, varför förväntar man sig det då? Varför är man inte noggrannare om man köper på distans? Tack och lov blir det väldigt sällan den här typen av problem!

Exempel på vävfel, samt hur olika färgerna kan te sig beroende på ljuset.

Nä, ibland blir man förvånad. Kanske dags för en sammanfattning av hur tyg ska beskrivas?
--------------
Utseende: Nyvara, oanvänt, endast tvättat en gång, som nytt, obetydligt begagnat, fint skick, aningen tvättblekt, bruksskick, tvättblekt, flammigt, missfärgat, feltryckt...

Kvalitet/egenskaper/material: kraftig bomull, stadigt, tuskaft, stärkt, tunn bomull, glesvävt, tunt, bomullssatin, twill, denim, tunnare upptill, linne, lakansväv, tätvävd, vävfel, viskos, polyesterblandning, et 1,3 mm stort, äggformat hål 1.7 cm från hörnet...

Glöm för all del inte mått! Med eller utan sömmar? Kirsch? Kanal? Frans? Minsta mått? Tillverkningsår, designer, företag, namn kan man faktiskt också förvänta sig att alla kan...?

Ska du köpa eller sälja tyg, på Tradera eller någon annanstans bör alla dessa uppgifter finnas att få tag i. Bara så att du vet.
------------

Exempel på elefanter som ofta anses vara retro, men är från Åhlens.

http://www.johannahogdahl.com/2012_05_01_archive.html

Bered dig på att bli lurad! Eller förlöjligad för att du trodde att det du hade var gammalt, men i stället år 90-tal...

Så länge det här är roligt att lära sig är sånt här det roligt helt enkelt, men när det blir prestige, misstro och klander, då tycker i alla fall jag att det finns ankdammar som passar olika personer olika bra. En och annan skulle kunna få stämplar på sig som "notorisk gnällspik", "perfektionist" eller "okunnig översittare". De borde kanske inte projicera över webben...

Själv försöker jag fortfarande att lära mig om detta område, och jag delar med mig av min kunskap i den mån jag kan via blogg och tygotek. Försöker att inte påverkas av besserwissrarnas smak och "snille" (den dolda agendan tycks vara att tjäna pengar på folks okunskap på området).

Kidnappad bild

Själv köper jag helst det jag kan känna på. På loppis. Köper gärna mycket och funderar på vad som kan användas när. Använder det jag har till det som det lämpar sig bäst till och skickar vidare det som jag tror att någon annan har större glädje av eller kunskap om hur det på bästa sätt tas tillvara. Ja, jag köper gärna billigt och säljer en del av det vidare för att få råd till de tyger som jag verkligen vill ha.

Men fy bövelen vad sur jag kan bli på folk som letar efter problem! Som tycker att det finns en enda sanning och att det är just deras.

Nu har jag i alla fall skrivit av mig. Kanske kan jag återgå till att roa mig i tyghögarna. Klart att jag kan efter att ha fått tillfälle att skriva av mig på detta sätt!

Virkad mössa

När jag har lärt mig något nytt vill jag ofta fortsätta ett tag så att jag vet om jag bara hade tur första gången om det blev bra. Annars vill jag försöka igen med att få ett bra resultat. Detta innebär att jag har virkat två mössor till mig själv.

Det är smidigt att kunna prova under virkningens gång. Jag virkar på känn och försöker att få ett bra resultat genom att öka antalet maskor vid behov. Denna har ett gäng fasta maskor under tofsen och sedan har jag virkat stolpar. När den var färdig provade jag den under en milslång promenad och den dög riktigt bra.

Kudde på kudde och lapp vid lapp

Övning ger färdighet! Sen en tid tillbaka har vi nya, glada lappkuddar i vardagsrummet. Jag har fortsatt att improvisera fram kuddvar, men med ännu mindre lappar är förra omgången. Och andra färger också förstås. Jag kan avslöja att det faktiskt finns en fjärde lappkudde klar, men den har inte blivit fotad ännu.

Jag gillar de här kuddarna. De är faktiskt ganska lugna att begrunda, trots alla lappar och färger. Men det händer mycket i dem, det finns många olika saker att studera samtidigt. Jag är glad att jag gör något med mina påslakanstyger igen!

Jag är nog inne i en lapperiod nu, och jag har börjat året med att klippa till en mängd lappar. Noga dessutom. Det var ju lite av mitt mål - att kunna skapa mer noggrannt, men ändå lustfyllt. Jag tror att jag är på rätt väg. Vi får se vart det leder.

Förresten... Tack för era fina och intressanta kommentarer till det förra lappkuddsinlägget!

Biten av beanies

Det är skönt att slippa frysa om öronen under vinterpromenaderna! Jag har fått en så fin och skön beanie av Sysslan, och när lusten att virka infann sig igen och min första beanie började kännas ofräsch gjorde jag ett försök. Inte för att jag trodde att jag skulle lyckas, men riktigt nöjd blev jag! När jag tröttnade på fasta maskor övergick jag till att virka stolpar. Jag avslutade med att virka in ett turkost garn och dottern hjälpte till att fixa en tofs. Och den sitter riktigt bra på skallen min!

I övrigt har vi det så lugnt och skönt! Hela familjen är ledig 2 veckor och vi gör så lite som möjligt. Fast ganska mycket händer ändå. Bland annat har min kära gamla symaskin fått flytta till Hemlösas förening där den efter att ha fått service kommer att användas av dem vid behov. Känns bra!