Plantor, sticklingar, frösådd

Så här långt har jag kommit med vårsådden... En höstaster har stått i vasen sedan den blommade i höstas. Den har fått fina rötter och chansen finns att den kan planteras ut snart. I samma vas (vinst i en schackturnering tidigt 80-tal, Sea) står sticklingar från en mårbackapelargon. Och inte ett tomatfrö har petats ner ännu. Kanske sätter jag några i år, kanske inte. Men hittills i livet har jag endast lyckats driva upp krasse typ, förutom fjolårets potatis om de räknas. Den som lever får se!

Skillingaryd versus Marimekko

Denna tehuva hittade jag på en loppis. Jätteskoj! Det var mitt första fynd av Skillingaryd, som Ann-Mari Netterdag designat. Skillingaryd är omåttligt populärt, kanske för att många känner igen det från sin barndom. Tydligen såldes det av Ikea och köptes av bland annat en hel del dagis på 70-talet. Någon som har minnen av det tro?

Själv tycker jag att Skillingaryd är väldigt charmigt, men det finns de som gillar det mycket mer. Följaktligen sålde jag denna tehuva och det delfinansierade ytterligare ett Marimekko.

Så nu är vi redo att duka upp påskbordet på denna gula Ananas från 1963.

Firat och förflyttat!

Alla vårens födelsedagar har firats på fint manér i huset. Dottern hade lånat en bakbok och receptet på prinsessbakelser var svårt att hoppa över. Och kära nån, vilka smaskiga bakelser det blev! Dottern smyckade några av dem med egenhändigt gjorda rosor. Och själv bidrog jag enbart med att dokumentera och smaka. Bra jobbat familjen!

Och dotterns presenter kostade inte en krona i år, trots att de kanske var värda någon tusenlapp. Lego, böcker och annat som hon gillar. Hemligheten? Byte av tjänster kan man nog kalla det!

Vännerna utan bil hade ärende till Erikshjälpen och rensade i samband med det ut i sina förråd. Vi fick ta det vi ville innan det lämnades till Erikshjälpen, vilket blev fantastiskt bra presenter till dottern. Annat sålde jag åt dem i närloppisen och de fick pengarna. Dessutom blev de av med otympliga möbler och fick hem nya, fina i vår bil. Det känns som att det blev väldigt många vinnare av denna prylrockad.

Och jag älskar loppis! Och återbruk! Och samarbete!

När vi inte har firat har vi grillat korv på kolonin. Och satt upp studsmattan igen. Och så har jag power-walkat i en ny konstellation som växer fram tack vare den närverkande loppisen. Och så har jag fått en billyhylla med vitrindörrar av en annan bekant, så nu har jag ännu bättre förvaring än tidigare för mina tyger. Och hon fick som tack en av mina vimplar. Winwin även där. Men trots att jag hade 180 foton sen senaste inlägget finns det inte mycket av intresse att lägga upp här. Vilket detta får symbolisera.

Spraymålar lite gult ute

I den gråvita snön sticker det upp små knallgula vintergäck, och jag blir som vintergäcken, jag vill ut! Så då får man se till att hitta trevliga anledningar att vistas i solen. Ett förslag till aktivitet är att man kan hänga upp en liten omålad loppishylla på en tvättlina, och en vindstilla dag okynnesspreja lite. Varför inte i en vintergäcksgul nyans?

Det ska väl erkännas att det inte rekommenderas att man sprejar i några få plusgrader... Men, nöden/pysselnörden har ingen lag!

HH JaJa! style!

Denna stil är min. Sådan här är jag. Jag är ovanligt nöjd. 

Jag har återbrukat sömmar från olika jeansben och sytt ihop dem. Resultatet blir randigt. Det gillar jag. Och ser ni kantdekorationen? Det där lilla extra, det som är lite ovanligt eller oväntat.

Baksidan är ett oanvänt möbeltyg tyg från Stoff och stil som jag köpte på bakluckeloppis för 5 kronor. De som sålde hade köpt det alldeles i onödan, liksom flera av de andra tygerna jag köpte av dem. Till denna kudde blev den perfekt. Och den fransiga kanten ville jag inte sy in och dölja, den är ju jättefin!

Och kudden är stor! Öppnar man dragkedjan kan man ta fram ett fint vintagetäcke. Jag tycker att det är det bästa sättet att förvara täcken på, om de inte används till annat förstås!

Det som slutligen gör detta till HH JaJa! style är att det endast finns ett exemplar, att det är något som jag aldrig tidigare gjort och att det till hundra procent tillverkats av loppisfynd och att materialkostnaden är försumbar.

Är denna din stil syster? 

Vimplar säljes!

En bekant tyckte att jag skulle sy vimpelgirlanger och sälja. Jag mumlade något om att man måste mäta och stryka och att jag ändå inte är intresserad av att sälja. Men, fröet hon sådde var snabbväxande, och bara några dagar senare var produktionen i full gång. Och jag tyckte att det var riktigt skoj att sy dem! Jag har till och med strukit dem utan några större bekymmer.

Så jag har sytt vimplar i olika färgskalor. En del med retrotyger. En del i storleken 10*10 cm.

En del i storlek 15*15 cm med blandade nya och äldre tyger.

Och det kan jag lova, jag har då verkligen finslipat processen och kommit på riktigt smarta lösningar alldeles på egen hand. (Sånt som normalt funtade människor vanligtvis kollar upp innan de påbörjar sina sömnadsprojekt!)

Och så har jag sytt vimplar av utslitna jeans. Lika skoj med alla varianter! 

Och så har jag erbjudit närverket att köpa vimplarna för en liten slant. Hittills verkar ingen av dem ha insett att man behöver vimplar. Och inte ens att mitt pris är löjligt billigt. Har de alls ingen koll på vad som är populärt i pysselvärlden och vad sådana här väsentligheter i livet brukar kosta???

Nu är det fredag, det är sol och vår med blå himmel, knappt att man behöver liva upp livet extra med färgglada vimplar.