Som ny

Så mycket av det jag gör, kan och är är jag enormt stolt över. Allt nytt jag lär mig. Förmågor som så sakteliga återkommer. Det är knappt att jag tror att det är sant att jag har skruvat isär min symaskin ännu en gång, en tidigare otänkbar uppgift. 

Eftersom de i affären där jag köpte ny stygnplåt sa att man aldrig klarar att ta bort allt ludd och rester från dålig tråd på egen hand. Att det kan bli skador i mekaniken av att maskinen hackar och att den nya stygnplåten också kan bli dålig. Och att de nya nålarna kommer att brytas... Och att man aldrig få dra i tyget... Och...

Men jag kunde! Och det fanns mycket tråd kvar sedan första isärskruvningen... Och nu är hon faktiskt som ny igen och spinner så fint, så fint.

 

Och av bara farten så sydde jag ett nytt överdrag av en gammal vaxduk. T-sömmar, sen är det klart och nu är hon än mer skyddad.

(Själv känner jag mig inte alls som ny. Jag hanterar inte deadlines och mina prestationskrav tillräckligt bra ännu. Har gjort ett bidrag till pysselstafetten i morgon, en utmaning jag gett mig själv och även om jag hade jätteroligt på vägen försvann mina krafter helt. Jag vet att det är viktigast att jag själv är nöjd, men jag har uppenbarligen för höga krav på mig själv. Det gäller visst att skynda väldigt långsamt när man är på väg tillbaka från en utbrändhet vare sig man vill eller inte. Inte klokt att det kan vara så svårt att återhämta sig... Åter till det som enbart är lustfyllt!!!) 

Nu publicerar jag detta och sen ska jag skriva ett inlägg om vad vi gjorde igår. Mycket roligare!

Snabbaste möbelrenoveringen någonsin!

Dottern fick ta över en fin gammal bokhylla i gustaviansk stil, men ville verkligen inte ha den på grund att den var ful. Och det fick mamman att använda lite röd dekortejp med vita hjärtan från Tiger. Och se där, plötsligt dög hyllan alldeles utmärkt! (Och lite besviken blev jag faktiskt, eftersom jag hade börjat fundera på hur jag skulle måla den! ;-))

Sagan om metamorfosen

Det var en gång en helt vanlig bestickslåda i trä, en sån som ville ligga i den kökslåda den från första början var ämnad för. Och där hålla ordning på knivar, gafflar och alla de andra besticken ända till jordens undergång, med en mycket fast kant. 

Nu för tiden fungerar det ju mer och mer sällan på det viset. Ja, nu för tiden kan man inte ens vara säker på att en helt vanlig bestickslåda i trä får förbli just detta. Nä, vi vet ju alla hur det brukar sluta nu för tiden. Det som inte längre behövs, det kastas. Eller, i bästa fall, hamnar det på en loppis. Och får en ful prislapp som kliar och skaver påklistrad på dess solkiga yta. Nu för tiden alltså. Håhåjaja, så det kan bli.

Och nu för tiden kan också en helt vanlig bestickslåda i trä förvandlas till en alldeles, alldeles unik prylhylla. Speciellt om den har hamnat på en loppis och hamnar i händerna på en såndan pysselbloggare. Lite rengöring, inoljning och tapetserande är allt som behövs.

Och sedemera kan den så fyllas med icke fullt så unika invånare. 

Det den forna bestickslådan däremot kan vara säker på, det är att den inte kan räkna med att inte genomgå fler metamorfoser i framtiden. Men kanske kommer den att leva till jordens undergång... (Fast det verkar väl helt orimligt! =D)

Vill ni läsa om en annan metamorfos rekommenderar jag en stunds läsning i Kafkas Förvandlingen, som trots att den är så lättläst även finns i lättlästversion och som tecknad serie för barn. Och bestickslådan kommer troligtvis inte att råka ut för skalbaggeödet, det är jag tämligen säker på.

Före - efter

Gissa vilken av bilderna som är tagen föra remaken av musmattan?

Det var ett riktigt trevligt litet pyssel att slita av det skitiga tyget på den gamla IKEA-musmattan och att med textillim sätta dit en stycke rullgardinstyg och klippa det runt och fint. Svårt att sia om hur länge tyget kommer att sitta kvar, men med tanke på att musmattan är finare att titta på nu och faktiskt nästan aldrig används är jag väldigt nöjd ändå!

Och i och med att det nu är sista chansen att fixa julklappar, så... I stället för att jaga runt efter billigt skräp på IKEA kan du väl fixa en personlig present och mysepysa en stund?!!

Pinnstol

Det lilla koloniköket har ett väggfast bord och två stolar ryms där. Vilken tur då att jag haft två fådda (alltså som jag har fått :) pinnstolar på vinden. Synd då bara att båda var mörkbruna och den ena var delvis slipad. Men men, den slipade har nu blivit lite shabby chic-vit. Den andra är fortfarande mörkbrun. Men som man brukar säga: en sak i taget!

DIY Klä in ram i tyg

Jag försökte mig på att klä in en ful träram i en bit av ett örngottstyg. Någon kanske känner igen det, jag har nämligen gjort en örngottstopp av resten av örngottet. 

Så här gjorde jag:  

1. Jag klippte en bit stor nog att täcka ram och att fästa på dess baksida. En vanlig hederlig häftapparat duger bra som häftmaskin bara man öppnar häftapparaten innan man slår i häftstiften. Se till att ha tyget väl spänt när du häftar.

2. När det var klart klippte jag ur en fyrkant ur mitten.

3. Sedan var det dags för ett första misstag. Se hur jag klipper in till hörnen. Det som händer är att en bit av ramen inte täcks av tyget. Klipp alltså inte snett!

4. För att åtgärda detta problem klippte jag en liten extrabit av tyget och limmade fast i hörnen med textillim samtidigt som jag limmade dit resten. Problem nästan solved.

5. Nu är det dags att inspektera. Blev det bra? Ja, det blev bra! Om man liksom jag hatar strykjärn bör det gå att spruta lite vatten på den skrynkliga ramen och på så sätt få bort de fulaste vecken. Men, Att använda ett välstruket tyg kan påverka slutresultatet!

Lycka till! :-)

Upp och ned

Jag har bytt soffbord igen. Jag har en förkärlek till dem som är gjorda av teak och dessutom är höj- och sänkbara. Det här är alltså ett stort matbord och ett litet soffbord i ett och skivorna ligger i bordet och fälls ut genom en smart mekanik. Jag misstänker att det är 60-tal, det jag hade tidigare kändes mer 50-tal. Bilden ovan visar underredet.

Ytan på bordet var nött och tråkig, så jag har inlett en behandling med sandpapper och teakolja. Jag är stolt, men ännu inte nöjd.

Teakpall

En söt liten pall följde med mig från det senaste loppisäventyret. Lättplacerad, skön, lätt. Den kommer att tjäna som extra sittplats i köket när vi är fem som är där.

Jag började med att olja in den. Något annat behövdes inte eftersom den knappt var sliten. 

Jag fick lite lust att göra en dyna till pallen av samma tyg som de andra stolarna tillfälligt klätts in i. Så jag saboterade en skumkudde som var obekväm. Med en sax klippte jag kudden. Eftersom det bara var ett test var jag inte speciellt noga med förarbetet tyvärr. Sedan paketerade jag in skummet i tyget och medan jag satt och fikade sydde jag sömmarna för hand. Det blev ganska ok!

Avslutningsvis flätade jag två band för att hålla dynan på plats. Tja, vi får se om det duger, eller om det blir ytterligare modifieringar!

Sagan om stolarnas tredje liv

Det var en gång 4 tjusiga teakstolar med de modernaste och snyggaste sitsar som de förälskade köparna någonsin sett.
- De här ska vi ha! sa de i mun på varandra.
- Oh, så sköna! tänkte deras ändalykter.

Tiden gick, tyget höll, stolarna var länge lika fina som den dagen de följde med köparna hem. Men så en dag märkte ägarna att finstolarna hade slitits, i hörnorna av tyget. Stolarna fick olika tillfälliga lösningar för att dölja skavankerna, och så när barnen flyttat hemifrån och teak inte var i ropet länge, flyttade de bekväma finstolarna ut i köket. I vardagsrummet kom det ett nytt modernt möblemang. 

Frun var dock rädd om både sitt eget anseende och stolarna, nu när de blivit vardagsstolar i stället för vardagsrumsstolar, så de slitna dynorna täcktes av ett slitstarkt tyg i indisk bomull. Varje dag slet de två strävsamma på stolarna och det gick en dag då de ångrade sitt stolval. 

Inte heller att de fått så prydliga överdrag.

Men en dag så var stolarna tvungna att skiljas från sina ägare. Det är nämligen så med människor att de inte lever lika länge som stolar av hög kvalitet.

Och de som nu fick ta hand om stolarna förstod inte alls att uppskatta dem. Slänga eller skänka, det är frågan?

Tack och lov hade scouterna en insamling av gammalt skräp till sin årliga loppis. De till och med hämtade allt, så det var mindre besvär än att ta dem till tippen, tyckte arvtagarna.

På den stora grusplanen stod stolarna länge och trängdes bland allskönsmöbler och kände sig mer ensamma än någonsin tidigare.
- Om ingen tar oss med blir vi till värme i en vedpanna, viskade en sliten granne dystert till dem.
Grannen, en vitmålad gungstol hade stått på loppisen tidigare och haft en ny rumpa på sig det senaste året. Nu var det till ända.

Men så kom så den räddande ängeln och sa:
- Er vill jag ha!

Efter en kort bilresa har de nu fått kärlek i mängder (teakolja och ett omöjligt retrotyg av nylon). Och de andra, bara 3 år gamla och nu ohjälpligt slitna, moderna, obekväma stolarna står i garaget och väntar på att få ett nytt hem.

SLUT

(Vilket märkligt inlägg det blev, allt ihopfantiserat så klart...) Utom bilderna, för de berättar vad som hände sedan de kom till mitt hus.)

Shabby chic

En sån här pall finns väl snart i alla svenska hem. IKEA, ljust trä. Men ingen är exakt som min, för jag har använt den till att rengöra penslar på! Än så länge har enbart vit färg använts, men jag kan inte lova att den alltid kommer att se ut så här.

Pimpad lampa

 Den här gamla IKEA-lampan såg verkligen inte rolig ut längre. Omöjligt att få bort sömmen, av någon anledning vill den alltid vända sig ut mot publiken.

 Jag gjorde ett försök att pimpa den med en turkos ljusslinga, men det såg mest bara löjligt ut.

Idag bestämde jag mig för att göra något nytt av den. Speciellt som jag såg att den blivit bränd av en gammal glödlampa! Men, jag måste erkänna att om jag tröttnat på den för några månader sedan hade den blivit bortskänkt, för jag hade inte alls sett möjligheten att pimpa den. Nu hade jag en plan - den skulle smyckas av mitt tunna medaljongtyg.

Jag klippte bort pappret och hämtade tyget. Det visade sig inte vara tillräckligt stort. Så jag testade några andra:

Och så här blev det då jag beslutat mig och gett lampan nya kläder!

Jag är otroligt nöjd med slutresultatet, men ska göra ytterligare lite justeringar. Så här långt har jag lagt en timme på att klä om lampan och byta ut de gamla glödlamporna mot lågenergilampor. Eftersom de inte blir lika varma hoppas jag att inte skada tyget. Och att jag inte vill skada min mormors gamla gardiner ledde till att tyget är dubbelvikt och för långt. Hade jag inte haft sådana tankar hade det varit helt klart nu.

Renoverad teakbyrå

Jag har snöat in på teak! De första teakmöblerna köpte jag för 6 år sedan och då var de nästan gratis. Nu vill ju alla andra också ha teak och priset har blivit därefter. För 145:- fick jag dock köpa denna lilla nätta hurts/byrå för en månad sedan. Då var den i ett bedrövligt skick! Någon hade placerat ett varmt strykjärn på ovansidan och märket gick djupt in i faneren. Jag beslutade mig för att ta mig an den för att öva möbelrenovering, och det lönade sig!

Ja, det lönade sig, för nu har jag en fin, kär möbel som jag kan känna mig stolt över. Men framför allt lärde jag mig mycket! Bland annat detta: 

- Ska man renovera teakmöbler ska man slipa längs med träets ådring, annars förlorar ytan sin glans. 

- Använder man linolja i stället för teakolja mörknar teaken. 

- Man ska vara noga med att slipa hela ytan och likaså olja in allt på en gång, annars kan det bli nyansskillnader som är svåra att åtgärda i efterhand. 

Oavsett dessa brister är jag väldigt nöjd mig mig själv och min nya byrå!