Jag har räddat en jacka!

Vilken seger för mig - jag har för första gången satt i en dragkedja i en jacka som annars skulle ha kasserats! En vän gav den till mig och sa, med sorg och blick och röst, att jag kunde slakta den. En riktigt bra jacka av bästa kvalitet och med inte mer än cirka 20 år på nacken. 

Jag vet inte om hon känner mig så väl att hon insåg att jag troligtvis skulle försöka rädda jackan. Jag har i alla fall gjort så gått jag har kunnat. 12 kronor kostade den oanvända dragkedjan. Den hade visserligen lite fel färg - och längd  - men vad gör väl det? Jag kan ju alltid sätta dit en ny! :-) 

Virkad puff (för)varar bäst

Vårt vardagsrum pryds för tillfället av tre nytillverkade sittpuffar. Den första puffen som jag virkade, aka tefatet, uppskattas mest av lilla dottern som gärna sitter på den. De två andra njuter jag mest av själv, tror jag. Och inte bara för att de är så fina. Se bara mitt trolleri! 

När jag hade kommit så långt som bilden ovan visar trodde jag att det skulle bli en korg. Här ser man tydligt att döttrarna har haft en del kläder i rosa toner. Härligt att virka av gamla trasiga t-shirtar och tights!

Men ser man på, det bidde ett lock till en korg jag hade sedan tidigare! Men vadå sittpuff?

Jo, inuti korgen lades en tygkasse med utslitna plagg, redo att klippas till trasor. Samt ytterligare en kasse med spillbitarna som inte kan klippas mer. Och vips var stoppningen klar!

Den nya skapelsen placeras med fördel i soffan så att man lätt kommer åt innehållet. när man bli sugen på att klippa nya nystan.

Eller så placeras puffarna på varandra. 

Och när man har trasorna så lättillgängligt kan det ju hända att man råkar virka en puff till i bara farten!

Nu kan jag faktiskt njuta av synen av tre stycken puffar staplade på varandra. Och fler är på gång! Tyvärr blir puffarna plattare och plattare i takt med att materialbristen förvärras. :-) Men då är lösningen denna: 

Lägg över innehållet i en av puffarna i den andra. Nu har du två tomma lock och en välfylld puff. Sätt ett av locken på puffen.

Och avsluta med att sätta på ytterligare ett. Borta!

Det är fantastiskt trevligt att klippa ner gamla fula kläder med tvivelaktiga användarmöjligheter och trolla fram virkverk av dem. Man gör ju faktiskt en insats för miljön också, icke att förglömma.

Göra lumpen!

Monster

Tjohopp! Jepp, på sistone har det virkats en poncho av en monsterruta. Färgvalet kommer sig av att man tager vad man haver. Sedan fotot togs har halsen fått lite av en polokrage för att passa bättre, men skapelsen ligger mestadels på soffan och försöker se ut som en filt.

                                      

Mössor och vantar

Under en konferens hade jag en virkning framme. Jag tror allt att det går lika bra att hänga med ändå. Och så fryser man ju inte om händerna heller.

De som inte virkar för att hålla värmen kan ta på sig handledsvärmare. De på bilden ska min frusna syster få så minskar vi uppvärmningskostnaderna. Nästan så att man tänker att att alla borde ha handledsvärmare för att minska jordens uppvärmning. Äsch, nu flummar jag ju bara.

Jag har lekt med en dekortråd och med olika typer av maskor. Tja, jag kan ju lite numera. Passformen är bra, men runt tumme och övriga fingrar bör man inte virka så hårt.

Och här har jag lekt vidare med lite restgarn. Mössan är i vuxenstorlek och har en garnboll på toppen. Den är skön. Kanske kan någon till och med tänka sig att använda den. Helt unik liksom.

Och så syns min mest lyckade kreation där bak; en virkad basker med dekortråd här och där. Min ena dotter passar perfekt i den och kommer nog vilja använda den om det blir väder för det.

Smart phone väska

När en dotter såg denna väska trodde hon att den var köpt. Sen insåg hon att mamma varit framme igen och sytt. Och att tyget kom från dotterns egna avlagda byxor.

Den här lilla väskan är alldeles lagom för en mobil. Den är försedd med dragkedja och axelrem. T-söm till botten. Återanvända detaljer gör att den ser köpt ut (om det är något att sträva efter?). Men i själva verket är det bara ett avklippt byxben med i stort sett alla originalsömmar återanvända!

Min tredje virkade matta

 

Ja, detta är den tredje mattan jag virkar. Men den första som jag gör med fasta maskor... Jag hade lite tankar på att göra en sittpuff eller en stor korg, men än så länge får det bara vara en matta. Ja, jag säger än så länge, för om jag skulle ångra mig är det ju faktiskt bara att fortsätta där jag slutade!

Jag gillar den här mattan mycket, för den bär på minnen. Ser ni färgerna? De avslöjar att mina tjejer har haft kläder i dessa färger, förutom någon av min mans utslitna t-shirts. De tidigare mattorna gjorde jag av gamla lakan och trasor av lakansväv. Här har jag alltså enbart använt trasiga, urvuxna eller fläckiga kläder som ingen hade kunnat använda igen. Trevligt återbruk!

Påslakansutmaningen del 3 - Ränderna går aldrig ur

Eftersom ett påslakan består av väldigt mycket tyg kan det vara en god idé att sy något större av det. En liten klänning till en av döttrarna beslutade jag mig för att göra.

Jag brukar inte välja exakta mönster när jag skapar i tyg. I det här fallet tog jag en klänning ur dotterns garderob, la den på tyget och klippte till en snarlik bit i påslakansväven.

För att få bort säckkänslan valde jag att sy en dragsko i midjan. I ryggen finns dessutom en resår.

Jag är ganska nöjd med klänningen även om den inte är speciellt välsydd - men det är inte dottern. Hmm, jag borde ha använt mer tyg och gjort mysklänningen till mig själv i stället!

Virkad mössa

Titta, nu har jag virkat en egendesignad mössa. Ärligt talat är den för trång för mig, men det går an att ha på sig en kort stund. Och kanske borde den ha varit mer rundad där uppe? Hoppas att någon annan vill använda den, för den blev riktigt fin.

Jag har inte använt något mönster, utan helt enkelt blandat fasta maskor med enkelstolpar. Dessutom har jag tagit ett stort steg framåt i och med att jag kombinerat två färger. Och använt ett ullgarn som faktiskt går att tova. Bra eller dåligt, tja det vet jag inte än. Kommer den att krympa i regn? Och så har jag också lärt mig att göra extra luftmaskor när jag ska övergå till stolpar nästa varv.

Mitt största steg framåt var nog ändå att jag fick lära mig hur man håller tråden i vänster hand. Jo, jag är ju fortfarande nybörjare... Under långfingret, men över grannfingrarna. Kläm. Fast det är faktiskt klurigt att få kläm på även det.

Många små steg kan också ta en framåt, så när jag är en helt gråhårig tant kanske jag är fullärd!

Även byxor måste kasseras och kjolar tvättas

Delar från byxbenen är slarvigt ihopsydda och längst ner  skymtar en  spets. 

 En vän som jag håller lite extra kär bad att få låna symaskinen får att lappa kläder. Ett par jeans var dock ohjälplig trasiga och jag fick behålla jeanstyget. Och vad gjorde jag av det? Jo, en lagom flummig och tydligen väldigt skön kjol. Hade inte kjolen blivit smutsig hade den väl använts hela sommaren. Och det hade ju blivit lite väl...

Framsidan är klippt upp till gylfen och en del av byxbenet placerat i kilen.

Nu är den alltså i tvätthögen. Det ska bli riktigt spännande att se hur den ser ut efter några varv i maskinen. Jag har nämligen medvetet struntat i att sicksacka sömmar för att det ska bli riktigt fransigt. Se bild. Härligt att sy om och sedan kunna få reda på hur det blev senare!

Och i och med att det är ett helt kravlöst återskapande är det ok att ändra lite mer efter hand.

Omsydd blus

Det har inte blivit mycket loppisar under en period. Skrämmande få. Min abstinens har varit stor och när jag följde med till en kompis soprum fann jag där till mina stora glädje en hylla med saker som skulle få ett nytt hem! 

Jag hade mage att plocka med mig en blus i vuxenstorlek. 

Jag sydde in den i sidorna och minskade armhålet. Och visst blev den väl mycket bättre när fickorna och ärmarna tagits bort?!! 

Den uppmärksamma kan även se en omklädd liten tavelram på bordet.

Och är det inte fantastiskt att kunna lämna böcker och kläder på en hylla i soprummet i stället för att slänga det!

Vi blommar

Nu har jag vågat mig på att sy klänningar också. De fådda gardintygerna räckte precis till klänningar i ungefär storlek 134. Den i lila toner är den enklare. Jag tog en klänning ur dotterns garderob och klippte efter den. Några sömmar senare var den klar. "Jag vill ha den på skolavslutningen!", var betyget.

Den andra skulle bli lite större var det tänkt, men av någon underlig anledningen blev urringningen inte speciellt snygg. Jag försökte fixa det med veck och så satte jag dit ett band i midjan för att markera den (jag iddes inte sy en dragkedja). För att dölja all veck i hals och rygg sydde jag dit ett kantband.

Nästa tygbit gjorde jag en sjal av.

Som vanligt är jag enormt stolt, men ännu inte riktigt nöjd. :-)

Sommarkjol

Modet 2011 förespråkar foppatofflor, grön jacka och en omsydd tantklänning som förvandlats till kjol. Dessutom krävs humor och ett sinne som är positivt till det lite annorlunda. Som inte kräver att alla plagg ska vara märkta med HM eller Peak, eller vad det nu kan vara.

Inget är väl så lätt som att göra en kjol av en klänning. Klipp. Sätt i en resår. Klart. Billigt, bekvämt och på alla sätt bra. Ingen har en likadan. Ibland kan man ha tur och hitta gamla tankklänningar av riktigt god tygkvalitet. Det är svårt i vanliga klädaffärer! Och ibland vill man sy med dragkedja och andra finesser som gör att plagget passar perfektare än perfekt.

Billigt och bekvämt. Lika bra som foppatofflorna. Men jag ångrar att jag inte redigerade bort dem från bilden, för med sådana däringa skodon visar jag mig inte gärna bland folk! :-)

En blåblus

När sommargarderoben känns mycket tråkigare än tyghögen och symaskinen bredvid, kan man i ett litet nafs sy sig en ny överdel! Jag har inte riktigt vågat mig på att sy kläder tidigare, men när jag såg Soligs fina tröja och bra beskrivning på hur man gör kände jag att det bara var att sätta igång!

Precis som Solig skriver kan man variera tröjan i all oändlighet. Jag valde att strunta i att sätta kantband, men fixade i stället rynk både under byst och i svank för att bli av med säckkänslan. När jag provade den insåg jag att den kunde blivit bättre, men samtidigt var den så härlig att ha på sig. Mjuk och sydd just för mig. Det kommer garanterat bli fler! Och hittar jag bara snygga örngott kommer jag att variera dem mycket. Så nu har jag inte bara vågat sy kläder, jag har också vågat bära egensytt och egendesignat!