Påslakansutmaningen del 7 - Back to the basics

Jag har tagit en liten bloggpaus och anledningen till det kan nog stavas m ö t e n. Min "egentid" har helt enkelt används till annat än fotande och bloggande. Men det har allt skapats lite också mellan varven.

Aldrig har väl ett påslakan varit så stort som det jag ska försöka göra slut på i påslakansutmaningen. Och det är fortfarande irriterande mycket kvar!

Här har jag använt lakanet till en stor fodrad tygkasse. Jag har härmed också utökat min repertoar av tygkassemodeller i och med att jag vek fodersidan utåt och sydde fast handtagen däri. Kanten kan allt anses vara dekorativ... Men jag är så trött på den dåliga tygkvaliten och de blekta färgerna att jag inte ser skönheten i det enkla längre. Men inte ska det få mig att ge upp inte! ;-)

Smart phone väska

När en dotter såg denna väska trodde hon att den var köpt. Sen insåg hon att mamma varit framme igen och sytt. Och att tyget kom från dotterns egna avlagda byxor.

Den här lilla väskan är alldeles lagom för en mobil. Den är försedd med dragkedja och axelrem. T-söm till botten. Återanvända detaljer gör att den ser köpt ut (om det är något att sträva efter?). Men i själva verket är det bara ett avklippt byxben med i stort sett alla originalsömmar återanvända!

Min nya iphone-väska

Jag har nog glömt att visa denna lilla, av en gammal duk sydda mobilväska? Jag använder den i princip alla mina vakna timmar - utan min Iphone känner jag mig liksom halv. Så... I facket med dragkedja har jag nästan alltid ifånen, detta mitt kära handikapphjälpmedel och min ljuvliga antideppryl. En liten pryl som innehåller det mesta man behöver. Som Skalmans skal, men väldigt mycket mindre. Och mitt skal kan man alltså ta av sig när man ska sova!

Var var vi? Jo... Axelremmen vill jag ha där. Men den är borttagbar eftersom jag använt nyckelringar att fästa den med. Och så finns det ett öppet fack alldeles lagom för antingen min plånbok eller en nyckelknippa. Eller så stoppar jag pengarna i dragkedjefacket och minifån i det öppna. Tja, jag gillar det. Smartphone i smartväska. Så praktiskt att andra sköldpaddor blir gröna av avund. Men de lär inte ha vårblommor på sina skal! ;-)

Förresten bygger min lilla nyckelväska som jag bloggat tidigare på samma princip. Den är också suveränt praktisk. Och så ser man på avstånd var koloninycklarna är. Eller känner det i fickan. Eller gömmer nycklarna i facket med dragkedja så att de inte skrapar mot annat. Eller så trollar man fram nycklarna snabbt ur det öppna facket och har pengarna i det andra.

Två enkla exempel på saker som förskönar och förenklar min vardag.

Jag gillar mina väskor

Tja, väskor och väskor, man kan ju klart inte jämföra dem med det som finns i handeln. Men det känns fint att väskan inte är sydd av en barnarbetare, riktigt hantverk Made in Sweden. En sån där väska som man slänger ner en extra tröja och en bok i, eller en plånbok och några paket mjölk. Min stil.

Allt är återbrukat. Tyger från loppisar, axelremmen från en utsliten HM-väska (barnarbetad?). Sen har jag satt dit en återbrukad dragkedja i öppningen efter att denna bild togs. Axelremmen gör att väskan ser lite mer köpt ut, men mina sömmar avslöjar att mina väskor byggs av glädje och inget annat. Good enough så.

Så smart!

Om man inte använder mc:n regelbundet kan det hända att stövlarna och handskarna rymmer sin kos. Det kan vara därför man då och då ser mcister iförda gympadojor... Nu lär det inte vara jag nästa gång, för jag har med två sömmar och ett gammalt skosnöre förvandlat en del av ett duschdraperi till en handsk- och skoväska!

Det jag anser vara finurligt är:
1. Att återbruka ett duschdraperi.
2. Att trä skosnöret genom de befintliga plastöljetterna.
3. Att hänga påsen på galjen tillsammans med skinnstället.

Nobelpriset nästa! ;-)

Men, om ni ser en mcist som saknar hjälm... Så kan det vara någon som har läkarintyg på att det inte behövs av psykiska orsaker, typ klaustrofobi. Och det är inte jag. Men det optimala hade förstås varit att ha hjälmen på samma galje som det övriga...

Förstår ni varför? Och förstår ni hur enkelt det var att göra detta?

Compact living

Det är dags att låta nattgäster njuta av lugnet och den friska luften i stugan. Och av det provisoriska levernet. Själv sov jag som en stock där när jag provsov i kolonin. Eftersom det är ett riktigt compact living, gäller det att hitta smarta lösningar för att man både ska kunna vistas där dagtid och sedan förhoppningsvis sova. 

Vi har inte haft tid att fixa en permanent lösning, och kanske kommer det inte heller att behövas. Vi får se. Det som jag har gjort så här långt är att ställa två tältsängar i vinkel (bilden är tagen tidigare). Under dagen fungerar dessa som soffor med massvis med kuddar i ryggen. När det är dags att knyta sig trollar man så fram kuddar och täcken från kuddarna.  

Jag har sytt fyra kuddar i det randiga tyget ovan. De är stoppade med täcken och kuddar så att det räcker till ett halvt kompani som behöver tinas. Tyget är en duk från Indiska som jag hittade på loppis (så klart!). Jag har behållit fransarna som dekoration. Kuddarna är sydda som vanliga örngott, men med lite olika lösningar, bland annat knytband. Allt enligt devisen "det blir som det blir".

Och ja, nu återstår det alltså att se om det duger, eller om det blir ett hotell med fler stjärnor för våra gäster. Det blir som det blir.

Även byxor måste kasseras och kjolar tvättas

Delar från byxbenen är slarvigt ihopsydda och längst ner  skymtar en  spets. 

 En vän som jag håller lite extra kär bad att få låna symaskinen får att lappa kläder. Ett par jeans var dock ohjälplig trasiga och jag fick behålla jeanstyget. Och vad gjorde jag av det? Jo, en lagom flummig och tydligen väldigt skön kjol. Hade inte kjolen blivit smutsig hade den väl använts hela sommaren. Och det hade ju blivit lite väl...

Framsidan är klippt upp till gylfen och en del av byxbenet placerat i kilen.

Nu är den alltså i tvätthögen. Det ska bli riktigt spännande att se hur den ser ut efter några varv i maskinen. Jag har nämligen medvetet struntat i att sicksacka sömmar för att det ska bli riktigt fransigt. Se bild. Härligt att sy om och sedan kunna få reda på hur det blev senare!

Och i och med att det är ett helt kravlöst återskapande är det ok att ändra lite mer efter hand.

Omsydd blus

Det har inte blivit mycket loppisar under en period. Skrämmande få. Min abstinens har varit stor och när jag följde med till en kompis soprum fann jag där till mina stora glädje en hylla med saker som skulle få ett nytt hem! 

Jag hade mage att plocka med mig en blus i vuxenstorlek. 

Jag sydde in den i sidorna och minskade armhålet. Och visst blev den väl mycket bättre när fickorna och ärmarna tagits bort?!! 

Den uppmärksamma kan även se en omklädd liten tavelram på bordet.

Och är det inte fantastiskt att kunna lämna böcker och kläder på en hylla i soprummet i stället för att slänga det!

Omsytt

Den här "sammetströjan" har yngsta dottern vuxit ur. Men sax och symaskin förvandlade den till en rejäl kjol med två fickor. Dottern föreslog att jag skulle göra en bolero av överdelen, men så långt har jag inte kommit. Men kom tillbaka hit senare, det kanske det bidde något annat av tyget.

Kommer ni förresten ihåg sagan om Mäster Skräddare. Den tyckte jag om att höra när jag var liten! Jag vill minnas att mormor sömmerskan läste den för mig, men kanske inte riktigt så ofta som jag ville.

Det blommar igen

Efter en period då jag inte vågat mig på att sy väskor letade jag fram en beskrivning på hur man gör egentligen. Och den blev ju så bra att jag fick hybris och sydde en liknande. Men utan mönster denna gång...

 

 Och så här fin blev den! Visserligen är inte alla sömmar perfekta. Visserligen sprättade jag många gånger. Och inte blev den som jag tänkt. Men ändå, jag gjorde en väska på mitt sätt igen!

En fin gammal hederlig Gusum-dragkedja. Återvunna väskdetaljer från en HM-väska. Några träpärlor från Tiger.

Och se så fin den blir mot det bruna planket! På axelremmen sydde jag fast en tyglapp och strök på min HH JaJa!-lapp. Inte diskret. Hmmm. Axelremmen blev förresten väl kort, men det struntar jag i.

Fodret sydde jag av en gammal panelgardin och mobilfickan är bortsprättad från en omsydd skjorta. De andra fickorna är av samma tyg.

Sidan är inte så som jag gjort dem tidigare. Mönstret som inspirerat mig kommer från Ericas tygverkstad. Hon har en riktigt fin blogg med bra tips. Och vi har en hel del gemensamt förutom sömnad. Jag lägger till henne i länklistan!

Nu är det dags för väskan att testas, förhoppningsvis regelbundet. Jag ser fram emot utvärderingen, M!

Och väskan kommer Posten ha hand om en dag eller två. Sen hoppas jag att den ska slitas ut.

Skaparångest

Titta, jag har sytt en väska igen! Jag har drabbats av syångest i takt med att jag höjt mina krav. För mig tycktes lösningen vara att ta en beskrivning, den här gången hos Ericas tygverkstad. Och göra något ordentligt för en gångs skull. Med ett skräptyg. Och en panelgardin till foder.

Och voila, den blev fantastisk! Min enda avvikelse från beskrivningen var knappen och lappen. Men nu har jag lyckats att göra något efter en beskrivning!

Nästa gång ska jag använda mig av principen, men göra den mindre. Och så vill jag lyckas med snygga lock i framtiden också.

Kamouflerad - i rätt miljö!

Nu har jag sytt mig en väska igen! Ett storblommigt gardintyg i olika gröna nyanser satte jag saxen i. Sidorna och remmen består av ett och samma stycke tyg, liksom fodret. Högst upp är remmen smalare och där återkommer det blommiga tyget, fast det går att flytta på längs remmen. Smutsskydd... Innerfickan är också grön- och vitblommig. Dragkedjan dekorerade jag med några träpärlor och en guldfärgad tofs (eller heter det tassel?).

Nu bär jag själv stolt väskan för att testa om den håller. Eller för att jag tycker om den så mycket. Och för det mesta är den inget man undgår att se!

Om tyget, som är av ett ovanligt material klarar testperioden kan jag tillverka flera liknande. Men då kostar de som ett frisörbesök brukar göra. Om man inte klipper sig gratis hos sina kompisar. Och får väskor av sina vänner. Fråga kan man alltid!

Axelremsväska

I Egypten köpte jag en palestinasjäl, men det har inte känts ok att använda den. Så alltså sydde jag, om jag får säga det själv, tre riktigt tjusiga väskor av den. 6 kg mjölk håller de för. Och de har lite attityd. Jag gillar att fransarna är där. Dekorativa eller som ett praktist lock. Välj själv.

Galenskapande

Vem skulle våga ge sig ut bland folk med en sådan här väska slängd över axeln? Jag vet två! Det svarta fodret kanske en och annan hade föredragit att ha på utsidan, men de glada prickarna i lila, rött och orange tål att tittas på, tycker jag.

Ny modell

Jag har testat fram en ny modell axelremsväska. Remmen är riktigt bred och skön, det gillar jag! Det här är en prototyp och jag brydde mig inte om att göra ett foder. Det ska jag ha i nästa väska av denna modell, samt innerficka och fastsydd bottenplatta. Om det blir en till. Det var nämligen tidsödande att få till den här. Men skam den som inte utvecklas?

Axelremsväska

Helt otippat blev det här en riktig favorit! Tyget är av hög kvalitet, tillverkat av ett svenskt företag som jag tyvärr glömt namnet på i stunden. På Erikshjälpen såg det inte mycket ut för världen, men som så mycket annat kan det få ett annat uttryck i ett nytt sammanhang.

Egentligen gjorde jag denna väska för att testa modellen och senare göra en likadan i ett tyg utvalt av en kund. Förutom att väskan blev aningen för stor så är jag helnöjd! Den klarar till min stora förvåning av tyngden som blir om man fyller den med böcker, men lämpligast är den nog till några pärmar och en extratröja. Så ska jag använda den!

Jag tänker definitivt göra några till. Lite mindre då och med lock på´n tror jag det blir. Vill du beställa en?