Årets julklapp

Värmda kontorsråttehänder!

 

Min söta lilla syster har agerat mellanhand, reklammodell och har haft ett stort finger med i spelet som försäljningschef av produkten handledsvärmare på sin arbetsplats. Hon visade sina garnprydda handleder på jobbet och plötsligt ville alla ha handledsvärmare där. :-) 

Undrar om man kan marknadsföra denna produkt mot företag som energi- och kostnadsbesparande? Om alla arbetsplatser köper vantar till sina anställda kanske de kan sänka temperaturen på kontoret till 15 grader....? ;-)

 

Blommorna var populära har det meddelats.

Dock inte ränder.

Den här varianten vill inte bara jag ha. Ska virka några fler minsann!

Sobra, naturnära färger och tajta iphonevantar. En favoritmodell för mig. Funkar fint utomhus.

De tvåfärgade är jag själv förtjust i, men det är jag kanske ensam om? Välj vilken sida du vill ha uppåt - två vantar i en!

Och de mer rymliga, tvärrandiga vantarna lämpar sig bäst inomhus. Och de röda som är riktigt sexiga tillsammans med rött nackellack på ett tangentbord minsann! ;-)

Det var verkligen trevligt att virka pulsvärmare och jag kommer nog inte sluta med det heller. Troligtvis är en starkt bidragande anledning att de nu förhoppningsvis kommer att användas av andra!

Vill du beställa? Jag tar gärna emot önskemål om färg och modell. 80 kronor paret är ett riktmärke. Timlönen för mig ligger på 15 kronor timmen, men då kan jag ju lyssna på radio samtidigt. :-)

Även Sysslan.com gör handledsvärmare, fast hennes modell lämpar sig bättre till android än mina. ;-) Hon hjälpte mig med denna beställning. Hoppas att hon snart lägger ut bilder på sina sköna, fina värmare. Och tack för hjälpen, kära senior virkkonsult!

Påslakansutmaningen del 2 - Å ena sidan

Ena sidan

Det bidde en liten necessär av en ynklig liten stuvbit vaxduk från en loppis. Visst är det väl Åhlens? Och trots att stuven var så liten finns det fortfarande "mycket" kvar.

& den andra sidan

 Dragkedja och hank finns. Ganska prydligt resultat.

Och det är insidan som räknas

Och på insidan fodrade jag necessären med utmaningens påslakansväv. Allt är återvunnet.

Nu är jag nöjd med min förmåga att sy den här typen av necessärer. Väl godkänd!
(Vilket betyder att jag kan sätta min lilla logga på den och sälja eller ge bort den.)

Ändrad kurs (eller Virkade korgar och mobilfodral)

Veckan som gått var jag på språkkurs. Vi var många där och i och med att det är trevligt folk och internat är det lätt att glömma pausandet. För mig är virkning ett utmärkt sätt att koppla ner. För att kunna mäta min koppla ner-tid bar jag runt på en virkning. Då visste jag inte vad det skulle bli, men här är resultatet!

Nej, allt tillverkades inte under veckan, men under tågresan hem blev en korg och ett mobilfodral klara. Och sen fortsätter det så. Jag gillar garnet, Skotte, acryl, 15 kronor nystanet på Coop. Och det räcker till en korg och två mobilfodral.

Kolla så fint en HTC passar i!

Under veckan skulle jag framför allt lära mig mer i mitt favoritspråk, men jag lärde mig också mer virkning! Jag kom ut som virkare IRL den här veckan och fick trevliga samtal med andra virkare. Magdalena lärde mig något som hon kallar enkelstolpar och visade hur man gör rutnätet. Kul! Jag kallar det magdalenarutor. Sen visade hon hur man kan få en skarpare kant till botten med mera.

Och nog tror jag att bilderna på de virkade mobilstrumporna visar att jag använder mig av det jag lärt mig. Virkning är så oförutsägbart i mina händer. Men, ni vänner på kursen som föreslog att jag skulle virka en vas, ni får vänta ett tag till! :-)

Rejäl randig tygkasse

En långrandig kasse. Vad tycks? Den här har fått extra långa handtag, är väldigt rymlig och har sydda hörn i botten. Jag är inte nöjd med mina beställda etiketter, så jag signerar mina kreationer som tidigare. Det får bli min ok-stämpel ett tag till. Och jag inser att jag, när jag har skaffat fram nya etiketter kommer att ha ännu högre krav på hantverket i det jag gjort. Det blir en utmaning som jag bävar inför. Inte bara good enough då längre misstänker jag, utan högsta kvalitet! :-) Högsta-kvalitet-etikett - sådant förpliktar...

50 pix

Kamouflerad - i rätt miljö!

Nu har jag sytt mig en väska igen! Ett storblommigt gardintyg i olika gröna nyanser satte jag saxen i. Sidorna och remmen består av ett och samma stycke tyg, liksom fodret. Högst upp är remmen smalare och där återkommer det blommiga tyget, fast det går att flytta på längs remmen. Smutsskydd... Innerfickan är också grön- och vitblommig. Dragkedjan dekorerade jag med några träpärlor och en guldfärgad tofs (eller heter det tassel?).

Nu bär jag själv stolt väskan för att testa om den håller. Eller för att jag tycker om den så mycket. Och för det mesta är den inget man undgår att se!

Om tyget, som är av ett ovanligt material klarar testperioden kan jag tillverka flera liknande. Men då kostar de som ett frisörbesök brukar göra. Om man inte klipper sig gratis hos sina kompisar. Och får väskor av sina vänner. Fråga kan man alltid!

Virkad korg - igen!

Sysslan tipsade om ett garn för 10:- nystanet på Tiger. När jag ändå var i krokarna shoppade jag några nystan. Expediten som hämtade garnet på lagret gillade att diskutera virkning! Hon berättade att de brukar få in härligt garn lagom till jul. 

Det var en större utmaning att virka av detta garn än av lakansväv eftersom garnet är väldigt varierande i tjocklek. Men det var bara roligt! Och jag är enormt nöjd med slutresultatet! Här fick korgen en tillfällig placering på min lilla teakbyrå, framför en tavla som äldsta dottern gjort i skolan. 

Eftersom jag gärna delar med mig av mina misstag kan jag avslöja att jag började virka med nål 5 först. Det blev väldigt tätt. Mjukheten i garnet försvann. Alltså började jag om på ett nytt nystan och storlek 12 i stället. Till korgen gick det åt två nystan.

Jag har ställt den vid teven och placerat alla fjärrkontroller däri. Kanske ingen dum idé!

Men, bli inte förvånade om ni ser mig i en virkad korg på huvudet i vinter. Om man har den på huvudet blir den en snygg, varm mössa!

Axelremsväska

I Egypten köpte jag en palestinasjäl, men det har inte känts ok att använda den. Så alltså sydde jag, om jag får säga det själv, tre riktigt tjusiga väskor av den. 6 kg mjölk håller de för. Och de har lite attityd. Jag gillar att fransarna är där. Dekorativa eller som ett praktist lock. Välj själv.

Virkad grytlapp

Tog idag en inspirerande promenad till byn. Erikshjälpen, Panduro, en riktig inredningsbutik och en riktig garnaffär fick besök av två virkligen väl skapande bloggare. Inredningsbutiken gav mängder av inspiration! Virkade bollar, sydda kuddar, tingeltangel och annat i ett överflöd. Hade kunnat snurra runt där längre än vi faktisk gjorde! När vi såg grytlapparna ovan, från danska Rice, 2 för 120 kronor, tillverkade i Asien, insåg åtminstone jag att det skulle bli nästa projekt!


Sysslan berättade hur man gör och jag har nu gjort ett försök. Och ser man på! Det var lätt, snabbt och trevligt! Som vanligt är jag väldigt nöjd med (det kravlösa) resultatet.

Återstår nu att testa om den också fungerar!

Hur sa då Sysslan att man ska göra? Jo, man tar sina rivna remsor och virknål storlek cirka 10-12. Sen lägger man upp kanske 15 lösa maskor. Gör en extra. Vänder på det virkade och går tillbaka. Rice hade påsydd hank, jag virkade min. Grytlappen blir härligt elastisk. Testa, det är ett snabbt och enkelt nybörjarprojekt!

Jag skulle gärna göra många sådana här. Inser dock att efterfrågan på virkade grytlappar av trasor är något begränsad. ;-)

Brandgult värre inför valborg?

Snodde ihop en ny necessär. Inget foder, bara några snabba sömmar. Den randiga dragkedjan gör sig verkligen till det orangea tyget.

Jag har använt ett häftigt material, en provbit av billig polyester. Så necessären kan vara platt som en pannkaka, eller så står den stadigt för sig själv. Och den rymmer till exempel 20 trådrullar!

Tripp trapp trull

De här necessärerna är extra praktiska med handtag och i vaxat tyg samt rött markistyg som foder. Och jag som gillar rött, svart, vitt i kombination tycker riktigt bra om dem. Konstigt nog tycker jag om nästan allt jag har gjort!

1,2,3,4,5, många!

Som synes har det blivit ett antal randiga kassar. Konstigt nog är de knappt skrynkliga när jag viker upp dem för att fota dem denna soliga aprildag. De hade väntat länge på att få komma upp ur lådan och glädja omgivningen.

Tyget har jag förresten fått från en tidigare arbetsplats. Bitarna, som var helt nya, räckte precis till en kasse stycke.

 Och ja, det var nog dessa bitar som fick mig att sy de första kassarna.

 Innan dess visste jag inte hur enkelt det är.

Och nu har jag alltså fler kassar än vad jag någonsin kunnat önska mig. Och konstigt nog så kommer de alla till nytta om jag inte stuvar undan dem.

Galenskapande

Vem skulle våga ge sig ut bland folk med en sådan här väska slängd över axeln? Jag vet två! Det svarta fodret kanske en och annan hade föredragit att ha på utsidan, men de glada prickarna i lila, rött och orange tål att tittas på, tycker jag.

Fina tyger som väntar

 Tyget ovan är ännu klarare i färgerna och så häftigt. Men, jag vågar inte klippa i det! Det är en intakt duk och jag har inte haft hjärta att sätta saxen i det ännu.

Samma med dessa blommor. Här ser jag en glad strandväska framför mig, men det är inte lätt längre att sätta saxen i oskadda tyger... Men snart händer det nog!

Ytterligare en rund duk. Diskret, men ändå galet mönstrad. Jag har nog tänkt göra en liten väska av det. Eller fem. Jag har dessutom ett matchande sidentyg till foder, Det vore lättare att sätta i gång om jag bara visste att det skulle uppskattas av någon...

Men det här har jag ju klippt i, och inte ångrar jag mig heller. Det gör sig helt enkelt bättre som necessär än gardin!

Ny modell

Jag har testat fram en ny modell axelremsväska. Remmen är riktigt bred och skön, det gillar jag! Det här är en prototyp och jag brydde mig inte om att göra ett foder. Det ska jag ha i nästa väska av denna modell, samt innerficka och fastsydd bottenplatta. Om det blir en till. Det var nämligen tidsödande att få till den här. Men skam den som inte utvecklas?

Mina käraste

Bilderna kan väl tala för sig själv egentligen. Tygerna jag fyndade för ganska länge sedan tillverkade jag genast shoppingkassar av. Jag har använt dem en hel del, fått uppskattande kommentarer... Men jag får aningen dåligt samvete när jag ser dem, skrynkliga och eländiga. Var tygerna värda ett bättre öde egentligen? Jag funderar på om jag ska sälja dem. Eller lägga till dragkedjor, foder med mera. Eller bara lägga undan dem i en låda.

Vad tycker ni, ni vänner som har adressen hit? Vad kan vara ett rimligt pris om jag bestämmer mig för att sälja dem?

Gult är glatt!

Jag har sytt några nya kassar, den här gången blev de påskgula, främst för att jag kom över ett kraftigt gult tyg som bad om att bli shoppingkassar. Den första dekorerades med en tatuerad häst som ficka.

 Den andra fick en ficka med blommor i exakt samma gula färg.

Men på tal om exakt samma gula färg, visar bilderna i det här inlägget hur missvisande fotona kan bli beroende på om de tas inom- eller utomhus.

På samma sätt får den sista bilden illustrera att motiven inte bör galoppera under fotosessionen!

Jag kommer förresten sälja mina saker på en marknad i maj. Det ska bli intressant att se om det finns något intresse för dem. Allt som är till salu lägger jag härmed i en egen tagg. Är du intresserad av att köpa något är det fritt fram att lämna ett bud! :-)

Tillökning i fågelfamiljen

Nu har ytterligare en liten fågel kläckts, i god tid innan påsk. Kanske ska jag göra som proffset Annapanna gör och låta dem flyga fritt?

Galen bärkasse

Shoppingkassen ovan är galet orange och galet mönstrad. Jag känner mig galen när jag ger mig ut med den i handen. Men det känns kaxigt bra! Tyget har jag annars använt till necessärer. Där känns det alldeles lagom. En lagom dos av galet, mönstrat, orange, medaljongtyg från förr.

Sadelskydd

Tidigare i livet gick jag till cykelhandlaren och köpte sadelsydd, alternativt tog jag en gammal plastpåse och trädde på sadeln. Det här tycker jag var trevligare!

Jag sydde den av en bit vaxduk, utan att mäta sadeln först. Det funkade utmärkt! Beskrivningen hittade jag  här. Och som där synes, man kan variera sadelskyddet i all oändlighet! Jag har sett att det inte är ovanligt att den här typen av sadelskydd säljs för 175 :-. Sy själv, vetja!

Det svartvita ovan blev sadelskydd nummer två. Här testade jag att sy utan dragsko och i stället fäste jag resårbandet med sicksacksöm. Minst lika snyggt. Vi får se hur länge de håller! Men med tanke på att den överblivna stuvbiten vaxduk kunde ha blivit slängd lika gärna tycker jag att det inte är hela världen.